Start › Natur › Solcellsanläggningar på mark › Steg 3 Utredning
I det här steget ska länsstyrelsen gå igenom anmälan och eventuella kompletteringar och se hur den tänkta solcellsanläggningen kan påverka naturmiljön på den aktuella platsen.
För att få en överblick att kunna ta med i en bred beredning kan det vara till hjälp att sammanfatta ärendet och de aktuella aspekterna i ett utredningsformulär.
MALL utredningsformulär (docx)
Nedanstående frågor kan vara lämpliga att systematiskt gå igenom för att avgöra om det behövs mer kompletteringar eller en miljökonsekvensbeskrivning. Om svaret blir JA på samtliga frågor i första frågetabellen, innehåller anmälan tillräckligt underlag och det går att gå vidare till Steg 5 Bedömning. Om svaret är NEJ på någon av frågorna behövs kompletteringar. Frågetabellen ger vägledning om vad du ska be om för komplettering. Se också Steg 2 för att be om kompletteringar.
Den andra frågetabellen handlar om miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om svaret är JA på samtliga kriterier behövs en MKB. Kriterierna i sig pekar ut vad det är du ska titta på. De ska inte tolkas definitivt utan det är alltid en bedömningsfråga i varje enskilt ärende eftersom det kan finnas särskilda omständigheter att ta hänsyn till. Gå vidare till Steg 4 Miljökonsekvensbeskrivning.
Eventuella kompletteringar ska verkligen vara nödvändiga för att kunna göra en slutlig bedömning av ärendet. Det är bara de relevanta aspekterna som ska utredas vidare. Tänk ”Need to know – nice to know” (se Steg 2 Genomgång).
Frågor om tillräcklig anmälan | JA | NEJ |
---|---|---|
Finns alla relevanta natur- och kulturmiljövärden för den aktuella platsen beskrivna i anmälan? | ||
Är alla relevanta inventeringar gjorda? | ||
Finns det en redovisning av hur motstående intressen ska undvikas eller hanteras? | ||
Är försiktighetsmått eller anpassningar beskrivna? | ||
Anmälan komplett | ||
Kompletteringar behövs |
Kommer solcellsanläggningen sammantaget att uppfylla dessa fyra kriterier? | JA | NEJ |
---|---|---|
Omfattande (utbredning, yta) | ||
Svårbedömd (flera/många motstående intressen) | ||
Stort allmänt intresse (flera andra myndigheter behöver yttra sig) | ||
Särskilt känslig natur- och kulturmiljö (höga värden i eller nära) | ||
MKB/miljöbedömning behövs | ||
MKB/miljöbedömning behövs inte |
Analysen ska landa i något av detta:
I nedanstående flikar redogörs för vilka aspekter som typiskt sett kan påverkas av solcellsanläggningar. Påverkan på relevanta aspekter behöver beskrivas av verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren behöver också föreslå hänsyn, anpassningar och försiktighetsmått för att undvika eller minska risken för negativ påverkan på natur- och kulturmiljö. Som handläggare kan du ta stöd av informationen för att inte missa väsentliga aspekter när du kontrollerar verksamhetsutövarens anmälan. Det ger också vägledning om vilka kompletteringar du kan behöva be om. Det kan också vara så att du behöver ta hjälp av kollegor (förslagsvis genom internremiss) inom de olika ämnesområdena för att kunna ställa rätt frågor till verksamhetsutövaren.
Riksintressets värdebeskrivning ger vägledning om vilka bevarandevärden som finns inom området och vad som typiskt sett kan orsaka påtaglig skada på riksintresset. Verksamhetsutövaren behöver beskriva riksintressets bevarandevärden samt om och hur solcellsanläggningen påverkar bevarandevärdena inom riksintresset.
Naturmiljöer som är listade i bilaga 1 i förordningen om områdesskydd omfattas av det generella biotopskyddet.
Det är ganska vanligt att främst stenmurar och småvatten (diken) berörs av solcellsanläggningar.
I Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet listas ytterligare objekt som inte får skadas, ändras eller tas bort om de har natur- och/eller kulturvärden.
Verksamhetsutövarens översiktliga naturinventering får visa på om generella biotopskydd och hänsynsobjekt berörs av solcellsanläggningen. Verksamhetsutövaren behöver också beskriva hur hänsyn ska tas till biotopskydden och hänsynsobjekten. Det kan till exempel handla om skyddsavstånd. Om ett biotopskydd kommer att skadas av solcellsanläggningen, behöver verksamhetsutövaren ansöka om dispens, vilket kräver särskilda skäl för att beviljas. Detsamma kan gälla för hänsynsobjekt om natur- och kulturmiljövärdena är höga.
Det kan förekomma att solcellsanläggningar berör andra naturskyddade områden, till exempel naturreservat, naturvårdsområden, strandskydd eller Natura 2000, där uppförande av anläggningar i många fall är reglerat. Det får avgöras från fall till fall, beroende på vilka föreskrifter eller förbud som råder, om det behövs tillstånd eller dispens för solcellsanläggningen. Verksamhetsutövaren behöver beskriva om det finns naturskyddade områden som berörs av anläggningen. Antingen behöver hänsyn tas (till exempel skyddsavstånd) eller så behöver verksamhetsutövaren söka dispens eller tillstånd. När det gäller strandskydd kan det vara kommunen som ska ha dispensansökan.
Fridlysta arter kan förekomma i områden där solcellsanläggningar ska förläggas. I odlingslandskap bör man vara särskilt uppmärksam på fridlysta och rödlistade växter och djur, till exempel i betesmarker och i småbiotoper. I skogsmark kräver fåglar särskild uppmärksamhet. Vid vattenmiljöer kan det förekomma groddjur. I sandiga och steniga miljöer kan kräldjur förekomma. Verksamhetsutövarens översiktliga naturinventering ska visa på om fridlysta arter berörs av anläggningen. Om det verkar troligt att fridlysta arter förekommer på platsen behövs sannolikt en mer detaljerad inventering. Olika arter skyddas enligt olika paragrafer i artskyddsförordningen, vilket innebär att skyddet är olika för olika artgrupper. Verksamhetsutövaren behöver beskriva hur hänsyn ska tas till de fridlysta arterna. Om det finns risk för skada på en fridlyst art, behöver verksamhetsutövaren ansöka om artskyddsdispens, vilket kan kräva grundliga utredningar av påverkan.
I tänkta områden för solcellsanläggningar kan det förekomma strukturer och naturelement som är särskilt värdefulla för att de bidrar lite extra till biologisk mångfald även om de inte har någon formell skyddsform. Det kan till exempel handla om särskilt skyddsvärda träd (till exempel hålträd, gamla eller grova lövträd). Stående och liggande död ved är också viktiga biologiska element. Kuperad terräng med till exempel branter eller solbelysta torrbackar kan utgöra biologiskt rika miljöer. Vissa inventeringar beskriver områden med höga naturvärden utan formellt skydd, till exempel lövskogsinventeringar och ängs- och betesmarksinventeringar. Verksamhetsutövaren behöver beskriva förekomsten av värdefulla strukturer och element i sin översiktliga naturinventering men också hur hänsyn ska tas.
Invasiva främmande arter kan förekomma inom områden där solcellsanläggningar ska utföras. Vanligast är det om det skett utfyllnad med massor inom området. Arterna kan sprida sig om det sker ytterligare markarbeten. Eftersom det är förbjudet att bidra till spridning av invasiva främmande arter behöver verksamhetsutövaren säkerställa att det inte sker. Verksamhetsutövaren behöver därför beskriva om det förekommer invasiva främmande arter i det tänkta anläggningsområdet. I så fall behöver verksamhetsutövaren föreslå skyddsåtgärder eller hur de aktuella arterna ska bekämpas.
Stora solcellsanläggningar som stängslas in kan medföra barriärer för större vilt. En barriär kan exempelvis uppkomma om frekventa viltstråk stängs av. Barriäreffekten för större vilt kan behöva beskrivas av verksamhetsutövaren.
För större solcellsanläggningar som stängslas in behöver verksamhetsutövaren utreda hur fungerade viltpassager kan anläggas. Eventuellt kan Trafikverkets arbeten och erfarenheter med viltpassager vara till hjälp och ge vägledning. Att följa upp om viltpassagerna fungerar är något att tänka på efter anläggningens utförande. För småviltets skull är det viktigt att stängsel inte går ända ner direkt an mot marken. Ett avstånd mellan stängsel och mark ska vara minst 10 centimeter.
I utredningen om viltet bör även kumulativa effekter tas med. Alltså vad den tillkommande solcellsanläggningen kan innebära för viltet sammantaget med andra hinder i omgivningen. Det är viktigt att titta på barriäreffekten på landskapsnivå. Stort vilt, som exempelvis kronhjort och älg, vill inte ha trånga passager mellan till exempel stängsel och väg.
ÄFO och/eller ÄSO, länsstyrelsens vilt- och/eller jakthandläggare och eventuellt enskilda jaktlag kan ge kunskap till verksamhetsutövaren. De kan ge information om viltet inom de aktuella markerna som planeras att tas i anspråk. I ett senare skede när solcellsanläggningen är uppförd ska markområden som anlagts med solceller tas bort från ÄFO och/eller ÄSO. Det är antingen verksamhetsutövaren, berört jaktområde eller markägaren som anmäler borttagandet till länsstyrelsens vilt- och/eller jakthandläggare.
ÄFO och/eller ÄSO, länsstyrelsens vilt- och/eller jakthandläggare och eventuellt enskilda jaktlag kan ge kunskap till verksamhetsutövaren. De kan ge information om viltet inom de aktuella markerna som planeras att tas i anspråk. I ett senare skede när solcellsanläggningen är uppförd ska markområden som anlagts med solceller tas bort från ÄFO och/eller ÄSO. Det är antingen verksamhetsutövaren, berört jaktområde eller markägaren som anmäler borttagandet till länsstyrelsens vilt- och/eller jakthandläggare.
Riksintressets värdebeskrivning ger vägledning om vilka bevarandevärden som finns inom området och vad som typiskt sett kan orsaka påtaglig skada på riksintresset. Verksamhetsutövaren behöver beskriva riksintressets bevarandevärden samt om och hur solcellsanläggningen påverkar bevarandevärdena inom riksintresset.
Om solcellsanläggningen ska utföras där det förekommer fornlämningar eller där det kan antas finnas fornlämningar som ännu inte är kända, kan det krävas tillstånd enligt kulturmiljölagen. Justeringar i solcellsanläggningens utformning med skyddsavstånd till fornlämningar kan bli aktuellt. Behov av arkeologisk utredning kan finnas. Länsstyrelsen behöver meddela verksamhetsutövaren vilka åtgärder som krävs för att komma vidare med ärendet. Det är bra om en internremiss skickas till dina kollegor med kulturmiljökompetens så fort som möjligt efter det att anmälan inkommit. Ett nytt ärende kan då öppnas som hanteras av dem.
Behov av arkeologisk utredning kan finnas trots avsaknad av kända fornlämningar inom området eller i närområdet. Omgivande fornlämningsmiljö, topografiska och geologiska förutsättningar kan ge en fingervisning om det finns behov av utredning. Kännedom om fornlämningar i skogsmark är ofta lägre än i jordbruksmark, och anläggningar i skogsmark kräver oftast större markingrepp än en solcellsanläggning på åkermark. Det är viktigt att du skickar en internremiss till kollegor med kulturmiljökompetens för bedömning av behov av åtgärder eller kompletteringar. Se även avsnitt om Skogsmark samt Markbearbetning och konstruktion.
Dessa är inte skyddade av kulturmiljölagen men omfattas av miljöbalken. Sådana lämningar med ett kulturhistoriskt värde ska visas hänsyn vid planering och utformning. Verksamhetsutövaren bör beskriva hur man avser att minimera eller undvika skada på sådana lämningar inom området. Komplettering kan behövas.
Områden utpekade i kommunala kulturmiljöprogram som ligger inom eller i anslutning till ett verksamhetsområde ska redovisas i anmälan. Verksamhetsutövaren bör föra ett resonemang kring hur ett sådant kan komma att påverkas. Anmälan kan remitteras till berörd kommun om det finns skäl för det.
Den visuella påverkan är en omständighet som kan spela roll för bevarandevärdena i en kulturmiljö. Verksamhetsutövaren bör vara medveten om detta och beskriva hur landskapet döljer eller framhäver en solcellsanläggning. Här kan finnas behov av komplettering genom foto/fotomontage eller annan typ av visualisering. Du kan behöva ge förslag på lämpliga fotopunkter som verksamhetsutövaren bör komplettera med. Har verksamhetsutövaren beskrivit plantering av vegetationsridåer i avskärmande syfte? Finns det behov av sådana? Bedöm om en komplettering kring detta behövs. Du kan även behöva skicka en internremiss till kollegor med kulturmiljökompetens för bedömning av behov av åtgärder eller kompletteringar.
Vattendrag och diken som förekommer i och nära solcellsanläggningen kan behöva skyddas mot grumling och dämning i anläggningsskedet samt skuggning vid driftskedet. Vid diken behövs också utrymme för underhåll. Ett skyddsavstånd om cirka 5–10 meter kan vara aktuellt; lite olika långt beroende på vattendragets bredd och naturvärde.
Är det strandskyddsområde utmed vattendraget eller diket, behöver troligen dispens prövas för anläggningen. Verksamhetsutövaren behöver i så fall få information om det.
Om solcellsanläggningen till övervägande del ska förläggas i en våtmark kan ärendet behöva hanteras som en anmälan om vattenverksamhet alternativt tillstånd enligt 11 kapitlet istället för samråd enligt 12:6 MB (se Steg 2 Genomgång).
Om det är mindre partier av våtmarker inom det tänkta anläggningsområdet och inga paneler ska sättas direkt i våtmark, då kan ärendet fortsättningsvis hanteras som ett samråd 12:6 MB.
Verksamhetsutövaren behöver beskriva våtmarkens naturvärde. Om det är en öppen eller skogsbeklädd våtmark, vilka växt- och djurarter som finns där och om det förekommer fridlysta arter. Beskrivningen kan ingå i en översiktlig naturinventering.
Våtmarker har generellt sett höga naturvärden. Förutom att de ofta hyser hotade och fridlysta arter kan de också vara betydelsefulla för djurlivet i närområdet. De är också viktiga för den hydrologiska balansen i landskapet. Våtmarksinventeringar kan ge en översiktlig information om hydrologiska förhållanden och naturvärden. I stora delar av landet är det inte tillåtet att ta bort våtmarker (markavvattningsförbud). Om markavvattningsförbudet ska undvikas behöver verksamhetsutövaren beskriva hur anpassning och hänsyn ska tas för att undvika skador på våtmarken.
Det kan förekomma markavvattningsföretag i området för den tänkta solcellsanläggningen. Verksamhetsutövaren kan behöva ta kontakt med företaget för att säkerställa att det inte blir skada på vattenanläggningarna i markavvattningsföretaget. Anpassningar kan behöva göras. Informera om detta i meddelanden till verksamhetsutövaren.
Riksintressets värdebeskrivning ger vägledning om vilka bevarandevärden som finns inom området och vad som typiskt sett kan orsaka påtaglig skada på riksintresset. Verksamhetsutövaren behöver beskriva riksintressets bevarandevärden samt om och hur solcellsanläggningen påverkar bevarandevärdena inom riksintresset.
I 4 kapitlet miljöbalken har riksdagen pekat ut ett antal stora geografiska områden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de stora natur- och kulturmiljövärden som finns i dem och därmed deras förutsättningar för turism och friluftsliv. Verksamhetsutövaren behöver beskriva solcellsanläggningens inverkan på de geografiska hushållningsbestämmelserna.
Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framför allt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden. Om en solcellsanläggning berör ett landskapsbildsskydd och åtgärder är förbjudna att utföras utan tillstånd, behöver verksamhetsutövaren söka ett sådant tillstånd.
På 1990-talet pekades värdefulla odlingslandskap ut både regionalt och nationellt i den så kallade nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Dessa utpekanden kan fortfarande vara relevanta som beskrivningar av landskapsvärden i odlingslandskapet. Beskrivningarna av de olika utpekade områdena kan finnas tillgängliga på länsstyrelserna. Om du som handläggare ska använda underlaget för motivering av beslut i ärendet, behöver du göra det tillgängligt för verksamhetsutövaren.
Solcellsanläggningar kan vara mer eller mindre synliga i landskapet. Generellt sett syns en solsanläggning mindre i ett slättlandskap. I kuperat landskap och på sluttningar kommer synligheten att öka. Hur en solcellsanläggning upplevs i landskapet är förstås individuellt. Vissa personer kan uppfatta en solcellsanläggning som ett positivt inslag i landskapet, medan andra upplever det negativt. Oavsett det, så kan det finnas anledning för verksamhetsutövaren att beskriva synligheten i relation till de allmänna värden som finns i området, som till exempel ett utpekat kulturmiljöintresse eller landskapsbildsskydd.
I ett ärende där rennäringen kan påverkas av solcellsanläggningen måste samråd ske med berörd sameby. Det är viktigt att störningar på rennäringen minimeras och en god dialog med samebyn är angeläget. Samråd med samebyn kan ske på två olika sätt. Antingen uppmanar länsstyrelsen verksamhetsutövaren i samrådsbeslutet att kontakta berörd sameby för att samråda kring eventuella försiktighetsåtgärder, eller så sker samrådet under ärendets handläggning. Du som handläggare skickar då ett remissunderlag till berörd sameby så snart som möjligt.
Glöm heller inte bort konsultationsordningen. Även om det vid en första anblick inte är uppenbart att du ska ta hänsyn till konsultationsordningen så kan det ändå behövas en extra tankevända. Om konsultationsordningen ska gälla i samråd 12:6 MB, för solceller som helhet eller beroende på ärendet, är upp till varje länsstyrelse att titta närmare på. Det finns vägledning om konsultationsordningen på Sametingets webb, och det finns länsstyrelseanpassad information på intranätet. Är du osäker så ska du diskutera ärendet med din chef.
Det kan förekomma markföroreningar där en solcellsanläggning ska byggas, men troligen bör det vara ovanligt på mark som också är naturmiljö, det vill säga ett sådant område som är aktuellt för samråd 12:6 MB. Man kan förvänta sig förorenad mark på till exempel före detta deponier eller industrimark. Solceller på avslutade deponier skulle kunna skada täckningen av deponin, vilket i sin tur kan påverka utsläppen från deponin eller lakvattenhanteringen.
Det är viktigt att ha koll på de historiska föroreningarna på platsen. Skulle historiken visa att det finnas indikationer på föroreningar i det aktuella området behöver verksamhetsutövaren kontakta tillsynsmyndigheten, vilket antingen är länsstyrelsen eller kommunen. En så kallad 28 §-anmälan behöver göras. Det är en anmälan enligt 28 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet. Vägled verksamhetsutövaren till rätt kontakt på länsstyrelsen eller kommunen om detta skulle vara aktuellt. 12:6-samrådet kan fortsätta beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet.
Det händer att solcellsanläggningen ska anläggas på ett område som omfattas av tillstånd för miljöfarlig verksamhet, till exempel ett industriområde eller en bergtäkt. Enligt Naturvårdsverkets vägledning bör normalt inte industriområden eller andra anlagda eller exploaterade områden ingå i begreppet naturmiljö. Därför bör inte en sådan solcellsanläggning hanteras i ett 12:6-samråd. Det kan däremot behövas en ändring av verksamhetstillståndet. Vägled verksamhetsutövaren att kontakta tillsynsmyndigheten för den befintliga verksamheten, vilket kan vara länsstyrelsen eller kommunen, för att kontrollera om det behövs en ändring av nuvarande tillstånd.
Beroende på hur solcellsanläggningar utformas och placeras i förhållande till väganläggningen kan det finnas en risk att solceller bländar trafikanter och på så sätt påverkar trafiksäkerheten negativt. Solcellspanelerna får aldrig placeras så att de utgör en risk för bländning av trafikanter. Rörliga paneler får inte vinklas så att de någon gång under dygnet kan utgöra en bländningsrisk. Om skydd mot bländning uppförs ska även det ligga utanför säkerhetszonen och vägområdet (Väglagen 47 §). Uppmana verksamhetsutövaren att kontakta Trafikverket om det är aktuellt.
Om solcellsanläggningen planeras att uppföras nära allmän väg (inom hinderfri zon) ska tillstånd för detta sökas hos länsstyrelsen. Om nya eller ändrade väganslutningar behövs så ska tillstånd sökas hos Trafikverket. Upplys verksamhetsutövaren om detta i samrådsbeslutet.
Elektrisk utrustning och elinstallationer, som solceller, kan riskera att störa system för radiokommunikation som bland annat används i driften av landets järnvägar. Uppmana verksamhetsutövaren att läsa branschens råd och regler kring elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Skulle anläggningen störa järnvägstrafiken kan myndigheter som Trafikverket i värsta fall begära att solcellsanläggningen stängs av. Uppmana även verksamhetsutövaren att läsa mer om detta på Elsäkerhetsverkets hemsida.
Större solcellsanläggningar kan ta betydande markområden i anspråk. Det finns regler i miljöbalken om att mark- och vattenområden ska användas för ändamål som ur allmän synpunkt utgör god hushållning. I 12:6-samråd ska dessa hushållningsregler beaktas. Därför behöver verksamhetsutövaren beskriva på vilket sätt det skulle vara god hushållning att använda marken för att producera solel. Det är särskilt viktigt att beskriva detta för etablering på brukningsvärd jordbruksmark, som är särskilt utpekat i hushållningsreglerna.
Om en solcellsanläggning ska etableras på brukningsvärd jordbruksmark behöver verksamhetsutövaren förhålla sig till regeln som finns i 3 kapitlet 4 § miljöbalken och undersöka vad som gäller för den tänkta anläggningen.
Verksamhetsutövaren behöver beskriva i sin anmälan vilka omständigheter som gäller för det område som är aktuellt med avseende på ändrad markanvändning, brukningsvärd jordbruksmark och väsentligt samhällsintresse.
Eftersom en solcellsanläggning som tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk normalt sett innebär ändrad markanvändning behöver verksamhetsutövaren i de flesta fall göra en lokaliseringsutredning.
Det behövs ofta vägledning om hur en lokaliseringsutredning ska utformas.
En solcellsanläggning på jordbruksmark behöver inte anmälas enligt 12:9 MB när länsstyrelsen har underrättats om solcellsanläggningen genom en anmälan om samråd enligt 12:6 MB. Detta framgår av förordning om anmälan för samråd.
En solcellsanläggning i skogsmark kan ha betydelse för skogsbruket på lokal nivå. Självklart kan inte skogsbruk fortsätta på den plats där själva solcellsanläggningen uppförs. Anläggningen kan däremot påverka skogsbruket i närheten på så vis att det kan bli svårt att nå annan skogsmark med skogsmaskiner eller att återstående skogsområden får en arrondering som gör dem orationella att bruka. Det kan också uppkomma nya kantzoner som ökar risken för stormfällningar, solstress och skadedjursangrepp. Verksamhetsutövaren kan behöva beskriva hur arrondering för närliggande skogsbruksmark påverkas och om det finns en ökad risk för skogsskador i området.
Verksamhetsutövaren behöver beskriva anläggningens tekniska lösning. Beroende på hur anläggningen utformas med stag etcetera kan det påverka möjligheten att återställa marken till sitt ursprung. Samma tekniska lösning kan kräva sprängning i viss typ av mark, men inte på annan mark. Detaljeringsgraden på den tekniska beskrivningen kan variera beroende på vilken typ av mark och vilka värden som finns i eller i anslutning till marken. Den tekniska lösningen kan också behöva ändras beroende på vilka värden som finns inom verksamhetsområdet.
Verksamhetsutövaren behöver också beskriva hur och om markbearbetning ska ske. Det kan handla om omfattningen av schaktning, markutjämning och utfyllnad, sprängning, stenborttagning, stubbrytning och liknande. Omfattningen och behovet av markbearbetning är förstås beroende av förutsättningarna på platsen.
På miljosamverkansverige.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”