Vi har tagit fram sju punkter för hur verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten kan arbeta tillsammans med inventering av utsläppspunkter och diffusa utsläpp.
För att veta hur verksamheten påverkar miljökvalitetsnormerna för vatten behöver verksamhetsutövaren veta i vilken punkt som utsläppen lämnar verksamheten. Punkten ska koordinatsättas enligt SWEREF 99.
I teorin kan detta verka enkelt men när verksamhetsutövaren går igenom sina processer och sin verksamhet kan det visa sig att det kan finnas flera utsläppspunkter. Alla behöver då koordinatsättas. Exempelvis kan förorenat vatten ledas via ett rör eller ett dike till en specifik utsläppspunkt. För vissa verksamheter kan det därutöver finnas flöden från processen som saknar villkor och som inte följs upp. Dessa är också utsläppspunkter och ska tas med i det fortsatta arbetet.
Det kan även visa sig att det finns diffusa utsläpp från verksamheten som sker över större arealer och som inte kan kontrolleras i någon specifik punkt. Exempel på diffusa utsläpp är breddavlopp eller avrinning från en verksamhetsyta. Jordbruksverksamheter har oftast mest diffusa utsläpp.
Nästa steg för verksamhetsutövaren är att använda verktyget VISS för att se om den recipient som tar emot verksamhetens utsläpp till vatten är en vattenförekomst eller ej.
VISS – VattenInformationsSystem Sverige
Det är relativt vanligt med utsläpp till mindre vattendrag som inte är utpekade vattenförekomster. I de fallen behöver verksamhetsutövaren ta reda på var detta mindre vattendrag når närmaste vattenförekomst. Det är denna punkt som är viktig för bedömning av verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten och den bör koordinatsättas i SWEREF 99. Detta har betydelse för hur verksamhetsutövaren lägger upp sin egenkontroll. Sker utsläppet exempelvis till ett långt bäcksystem kan föroreningarna delvis sedimentera och brytas ned i recipienten, innan vattnet når vattenförekomsten. Om däremot utsläppen sker direkt till vattenförekomsten blir risken för påverkan på miljökvalitetsnormerna större.
I samband med tillsynsbesök kan du informera om miljökvalitetsnormerna för vatten och vilka uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver ha in för att kunna kvalitetssäkra tillsynsregistret (punkt 1–2). Det är möjligt att förelägga om att få in uppgifter enligt 26 kap. 9 och 21 §§ miljöbalken.
Länsstyrelsernas nuvarande tillsynsregister (2019-01-14) har begränsningar för att ange koordinater för utsläpp till både recipient och vattenförekomst samt i möjligheterna att ange flera punktutsläpp och flera ytvattenförekomster. Det kan därför krävas att dessa uppgifter lagras separat.
Alla uppgifter som rör koordinater för utsläpp, diffusa utsläpp samt utsläpp till flera vattenförekomster bör kommuniceras till länsstyrelsens beredningssekretariat. Detta för att arbetet med statusklassificering, påverkansanalyser och bedömning av lämpliga åtgärder ska bli så bra som möjligt.
Länsstyrelsernas tillsynregister är under utveckling. Utsläppskoordinater kan anges men inte kopplas till vattenförekomst (2019-11-29). När registret utvecklas bör respektive punkt koppas till aktuell vattenförekomst.
Det är viktigt att uppgifterna i tillsynsregistret är så korrekta som möjligt. Utsläppskoordinaterna kan kopplas till VISS och användas för klassning av vattenförekomster samt för att bedöma vilka åtgärder som är mest relevanta för att uppnå god status i den aktuella vattenförekomsten.
Utsläppspunkten enligt miljörapportens emissionsdeklaration (ED-punkten) kan inte anges i länsstyrelsernas tillsynregister (2019-11-29). Denna utsläppspunkt måste anges särskilt och kan behöva korrigeras i samband med verksamhetsutövarens inventering. ED-punkten används i flera sammanhang, bland annat för internationell rapportering, och det är viktigt att den har korrekta koordinater i registret.
Observera att tillsynsmyndigheten (förutom att kontrollera koordinaterna i tillsynsregistret) behöver bevaka att de fortsättningsvis är korrekta i emissionsdeklarationen eftersom de två systemen inte är sammankopplade.
Alla tillståndspliktiga verksamheter omfattas inte av krav på emissionsdeklaration och har då inte någon ED-punkt angiven. Se vidare i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport.
ED-punkten och de värden på kväve och fosfor som angivits används bland annat för modellering av utsläpp av kväve och fosfor och presenteras till exempel på SMHI:s vattenwebb. Länsstyrelsernas beredningssekretariat använder också denna data för så kallade påverkansanalyser – att identifiera var och i vilken mängd föroreningar kan förekomma.
En vattenförekomst kan alltså vara belastad med föroreningar från flera förhållandevis stora utsläppskällor som inte har räknats med i modelleringen. Utsläppskällor kan också ha fallit bort då de inte omfattas av rapporteringskraven. Modellerade värden och all modelldata bör därför hanteras med försiktighet.
Hur stor andel av de tillståndspliktiga verksamheterna som överlåtits till kommuner inom länet varierar. Detta innebär att länsstyrelsernas roll kan se olika ut i arbetet med att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. På länsstyrelser där merparten av tillsynen ligger kvar kommer fokus att vara på den egna tillsynen. På länsstyrelser där man överlåtit mer av tillsynen kommer arbetet att innebära en ökad tillsynsvägledning.
Det är dock länsstyrelsen som ytterst ansvarar för att uppgifterna om samtliga tillståndspliktiga verksamheter är uppdaterade och korrekta i länsstyrelsens tillsynsregister. För län där en stor del av tillsynen är överlåten kräver detta att länsstyrelsen tillsynsvägleder kommunerna så att de genomför samma kvalitetssäkring av utsläppspunkter som länsstyrelsen.
Det är viktigt att kommunerna informeras och görs delaktiga i arbetet med miljökvalitetsnormerna för vatten. Felaktiga uppgifter kan annars få konsekvenser för flera viktiga delar av arbetet med att nå god status i vattenförekomsterna.