Olika åtgärder i vatten kan ge grumling som påverkar både ljusförhållandet i vattnet och bottnarna. Det kan i sin tur påverka exempelvis fiskars lek och föryngring av musslor. Observera att miljöproblemet grumling inte förekommer som ett begrepp i VISS men att effekten av grumling ändå kan kopplas till parametrar som ingår i statusklassningen.
Grumlande utsläpp eller arbete i vatten som ger grumling kan dels påverka vattnets ljusförhållanden men också ge en negativ påverkan bottnar genom sedimentpålagring. Bottnar som påverkas av sedimentpålagring riskerar att bli mindre lämpade för fiskars lek och kan slå ut bestånd av stormusslor som tex flodpärlmussla. Föryngringen av stormusslor är särskilt känslig för sedimentpålagring.
Innan verksamhet tillåts bör förekomst av musslor undersökas och elfiske genomföras. Dessa kvalitetsfaktorer bör också följas för att se effekten av åtgärder och pågående verksamhet som innebär risk för grumling.
Av de kvalitetsfaktorer som ingår i den svenska föreskriften HVMFS 2019:25 är siktdjup i sjöar den enda kvalitetsfaktorn med direkt koppling till grumling. Även i kustvatten gäller kvalitetsfaktorn siktdjup som ett mått på grumling.
I miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten finns det gränser för uppslammade fasta substanser, suspenderat material. Dessa gränsvärden används ofta även i vatten som inte omfattas av fisk- och musselvattendirektivet.
Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, Sveriges riksdag
I de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverkets rapport 4913) finns tillståndsbedömning för turbiditet. Dessa parametrar bör mätas vid grumlande verksamhet eller vid bygge i vatten som medför risk för grumling. I den översyn av fisk- och musselvattenförordningen som genomfördes 2016 föreslås att en vägledning tas fram för hur grumling ska hanteras.
Översyn av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, Havs- och vattenmyndigheten