Egenkontroll

Arbetet med egenkontroll är grundläggande och ger de underlag som krävs för tillsyn av MKN.

Vi har valt att dela upp avsnittet om egenkontroll i två delar, där utsläppen lämnar verksamheten samt i recipient/vattenförekomst.

Se över egenkontrollen – där utsläppen lämnar verksamheten

Det kan vara lämpligt att utforma provtagningen utifrån de ämnen som identifierats i kemikalie- och processinventeringen. Det är också bra att se över val av parametrar i förhållande till villkor i tillståndet och de ämnen/parametrar som anges i HVMFS 2019:25.

Läs mer om egenkontroll där utsläppen lämnar verksamheten

Se över egenkontrollen – i recipient/vattenförekomst

Vid egenkontroll i recipient/vattenförekomst är det bra att fundera över följande frågor:

• Sker provtagning/ undersökningar i recipienten och/eller närmaste vattenförekomst utifrån de ämnen/parametrar som kan kopplas till verksamhetens utsläpp?
• Finns samordnad recipientkontroll och är verksamhetsutövaren med i den?
• Är vattenförekomsten klassificerad på de föroreningar som verksamheten släpper ut?
• Finns det risk för att verksamhetens utsläpp äventyrar god/hög status i vattenförekomsten – spridningsberäkning?
• Har det skett en bördefördelning av utsläppen till den närmaste vattenförekomsten (för näringsämnen se SMHIs vattenwebb)?

Läs mer om egenkontroll i recipient/vattenförekomst

Dokumentation viktig

Det är viktigt att egenkontrollen dokumenteras. Tillsynsmyndigheten har då större möjlighet att kontrollera att rutinerna för kontroll är tillräckliga. För de verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken gäller förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, där finns krav på dokumentation av rutiner för fortlöpande kontroll.

Naturvårdsverkets handbok Egenkontroll 2001:3