Tillsynsplanering

Behovsutredning

Den myndighet som har tillsynsansvaret ska ha en behovsutredning
En behovsutredning ska innehålla en bedömning av det lokala behovet av tillsyn utifrån olika faktorer. Den gäller i tre år och ska ses över varje år.

Behovsutredningen ska omfatta de tillsynsområden som är relevanta för den myndighet som gör utredningen. Om till exempel en kommunal nämnd bara har ansvar för strandskyddstillsynen, så är det denna tillsyn som ska behandlas i behovsutredningen.

I behovsutredningen ska tillsynsbehovet beskrivas utifrån myndighetens ansvarsområde och de lokala förutsättningarna. Följande faktorer kan vara relevanta att ta hänsyn till när man bedömer tillsynsbehovet:

  • Omfattningen av områden med särskilt behov av tillsyn (till exempel tätbebyggda fritidshusområden).
  • Särskilt värdefulla natur- och friluftslivsområden som omfattas av strandskydd.
  • Antalet bostäder inom strandskyddade områden.
  • Erfarenheten av mängden inkommande tips om överträdelser, vilket kan peka på ett tillsynsbehov.
  • Ange gärna ungefärlig storlek på och antalet sjöar och vattendrag där det utifrån övriga faktorer finns ett tillsynsbehov, det underlättar när du sen ska beräkna behovet av resurser för tillsynsinsatser.
  • Behovet av information till allmänhet och särskilda målgrupper, alltså förebyggande tillsyn.

När man gör en behovsutredning kan det vara till hjälp att skilja på planerad respektive händelsestyrd tillsyn. Behovet av planerad tillsyn kan beräknas utifrån hur många viktiga strandskyddsområden som behöver kontrolleras och hur ofta den kontrollen behöver ske. Informationsinsatser kan också ingå

i den planerade tillsynen och syftar ju samtidigt till att vara förebyggande. Det går även att i sin behovsutredning beskriva den kontrollerande tillsynen, t.ex. utifrån hur många tips som generellt kommer in per år. Förhoppningen är att om planerad tillsyn sker utifrån där den behövs som mest så minskar behovet av händelsestyrd tillsyn, alltså den tid man normalt lägger per år på tips och ärenden som upptäcks oplanerat. Nya direktiv, ny lagstiftning och nya prioriteringar från regering kan också påverka behovet av tillsyn. I uppdraget att ta fram en behovsutredning ligger att definiera vad som är relevant för den egna kommunen eller det egna länet.

Tillsynsplan

Den myndighet som har tillsynsansvaret ska även ha en tillsynsplan. En tillsynsplan ska innehålla en planering av tillsynsarbetet under det kommande året. Den gäller i ett år och är en form av verksamhetsplan.

Tillsynsplanen ska upprättas varje år och i den anger tillsynsmyndigheten vad som rent konkret ska göras under året, både förebyggande informationsinsatser och kontrollerande tillsyn. Länsstyrelsen ska i sin tillsynsplan dessutom göra en beskrivning av hur myndigheten avvägt fördelningen av resurser inom och mellan olika ansvarsområden enligt miljöbalken och hur resurserna har anpassats efter det tillsynsbehov som finns. Detta krav ställs alltså inte på kommunala nämnder.

Utifrån de faktorer som tillsynsmyndigheten använt för att bedöma tillsynsbehovet, se ovan, kan man också bedöma den tids- och resursåtgång som behövs för att genomföra tillsynen i tillsynsplanen. De egna erfarenheterna från tidigare år är värdefulla för att bedöma resursåtgången gällande tips från allmänheten.

Det är bra att särskilja mellan den planerade och händelsestyrda tillsynen för att inte den arbetstid som du planerar att lägga på områden där tillsynen gör stor nytta för strandskyddets syften äts upp av oplanerade händelser.

Tillsynens systematik: För att effektivisera tillsynen bör den sträva efter större andel planerad och/eller förebyggande tillsyn.