I utredningsfasen behöver du koppla ihop dina iakttagelser i fält med inkommen förklaring. Eventuellt kan ytterligare kartstudier, flygfotostudier, kontroll av uppgifter med annan myndighet eller något helt annat vara nödvändigt. Ett riktigt detektivarbete med andra ord.
Vilka underlag som finns kan variera mellan myndigheterna. Äldre flygfoton kan beställas från lantmäteriet. Äldre kartor och fastighetsregister kan behöva granskas för att se när fastigheter har avstyckats och bildats.
Andra relevanta underlag är detaljplaner, bevarandeplaner, andra tillstånd och dispenser, bygglov, servitut, arrenden, relevanta domar med mera.
Jämförelseserier av flygfoton kan vara användbara för att visa på överträdelser. Det kan exempelvis handla om biotopskydd som har försvunnit, bryggor som har tillkommit inom strandskydd med mera. Att använda flera årgångar av flygfoton kan ringa in när en överträdelse har skett i tid. På flygfoton kan också omfattningen av överträdelsen bli tydlig. Mätningar och jämförelser på flygfoton kan utgöra grunden för hur föreläggandet ska skrivas.
Ibland köper länsstyrelsen in serier av flygfoton som kan vara användbara i tillsynen. Dessa sparas oftast på lokala arkivytor. Förutom de foton som myndigheterna själva har tillgång till finns användbara flygfoton och äldre kartor i webbtjänsten www.kartbild.com. Där finns allt från historiska kartor, flygfoton från 1960- och 70-talen till mer moderna satellit och höjddata. Där kan jämförelser göras mellan ett historiskt och ett nutida kartunderlag.
Ortofoton är en kombination av geometriskt korrigerade flygbilder som sätts ihop, för att skapa en skalriktig avbildning av marken. Att jämföra ortofoton från olika år i webGIS kan vara användbara för att visa på överträdelser. Det kan exempelvis handla om biotopskydd eller landskapselement som har försvunnit, bryggor som har tillkommit inom strandskydd med mera. Genom att jämföra flera årgångar av ortofoton kan vi ringa in när en överträdelse har skett i tid. På ortofoton kan också omfattningen av överträdelsen bli tydlig.
Mätningar och jämförelser på ortofoton kan utgöra grunden för hur föreläggandet ska skrivas. I Geodatakatalogen eller Planeringskatalogen kan du hitta både internt och externt underlag som kan användas i tillsynen.
Hos myndigheterna finns ibland äldre bildserier från till exempel slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet. De är användbara framför allt för att visa på ”ursprungsläget” inom strandskyddat område. Det händer ofta att det uppges att ”bryggan har alltid funnits här”. Om det finns möjlighet kan det vara lämpligt att kontrollera dessa uppgifter mot en äldre bildserie. I det fallet att de berördas uppgifter inte stämmer med bildserien ska länsstyrelsen visa bilden för de berörda innan ett beslut fattas med stöd av bilden.
Den ekonomiska kartan är ett exempel på en äldre karta som ibland kan vara ett bra underlag att gå tillbaka till för att förstå vad som hänt på platsen. Ett exempel kan vara igenlagda biotopskyddade diken. Den första frågan att ställa sig är om det som tagits bort överhuvudtaget är biotopskyddade miljöer. Ett dike ska vara vattenförande eller hålla fuktig markyta åtminstone större delen av året för att vara skyddat. Den ekonomiska kartan kan ibland ge vägledning om hur beständiga dikena har varit över tid och i så fall om det är troligt att de varit biotopskyddade.
Det finns en funktion i Google Maps som kallas för Street View. Den funktionen kan i vissa fall vara användbar för att konstatera och bevisa överträdelse. Det är användbart när något har hänt i närheten av större vägar, där Google-fotografering från vägen har gjorts. En förutsättning för att funktionen ska kunna användas som bevis på att en olovlig åtgärd, är att Google-fotograferingen gjorts innan överträdelsen gjordes. Om du tror att du kan ha användning för den här funktionen, spara ner en skärmdump från Google Street View. Notera fotodatum i skärmdumpen.
Street View-funktionen kan också vara användbar initialt i ett ärende för att få en överblick över platsen för en eventuell överträdelse som man fått kännedom om på något sätt.
Länsstyrelsen har avtal med Lantmäteriet om tillgång till information i fastighetsregistret. Alla länsstyrelsemedarbetare kan söka i registret och det kostar inget. Ingen inloggning behövs.
Fastighetsinformation kan du söka via WebbGIS och ArcGIS, men du kan också söka direkt i Lantmäteriets system. Att söka i Lantmäteriets fastighetsregister kan vara användbart. Av själva registerutdraget går det att få uppgifter om:
Det går att beställa ut fastighetens akt för en tidigare reglering via Lantmäteriets arkivsök (särskild inloggningsbehörighet kan beställas hos Lantmäteriet). I akten finns ofta användbar information om vilka överväganden som gjorts i samband med fastighetsreglering, till exempel vilken hänsyn som tagits till strandskyddet. I akten finns också en fastighetskarta som kan ge uppgifter om fastighetens gränser och hur det såg ut på fastigheten vid dess bildande.
I Jordbruksverkets databas TUVA finns resultatet av ängs- och betesmarksinventeringen som har pågått sedan 2002 och omfattar nästan 85 000 ängs- och betesmarker och drygt 340 000 hektar. Du kan se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där.
I databasen kan du söka på arter, marktyper, kulturlämningar och mycket mer. Du kan också söka direkt i kartan för att se var det finns ängar och betesmarker i din närmiljö.
Varje mark har en objektsrapport där det nu i den nya versionen också är möjligt att jämföra inventeringsresultat mellan olika inventeringstillfällen på samma mark och se förändringar över tid. I objektsrapporterna kan det finnas bra beskrivningar kring vilka typer av biotoper som finns på den inveterade ytan. Ibland är det också angivet längd eller storlek på dessa.
Basen är Jordbruksverkets geodatabas med information om all jordbruksmark i Sverige som är stödberättigande enligt EU:s definitioner. Syftet med blockdatabasen är att vara ett stöd i Jordbruksverkets handläggning av stödärenden gentemot lantbrukare, men informationen kan också vara användbar som ett tillsynsverktyg. Genom att studera förändringar i blockstukturer och jordbrukarnas ansökningar mellan år, så går det att se när förändringar eller borttagande har gjorts av biotoper eller landskapselement i jordbrukslandskapet.
Permanenta eller tillfälliga inloggningsuppgifter till Basen får du via ansvarig för jordbrukarstöden på din länsstyrelse. I Basen syns också Grundvillkorselement (fd. Tvärvillorselement), detta är element i slättbygd som är dokumenterade av Jordbruksverket och som inte får ta bort eller skadas. Dessa landskapselement kan exempelvis vara diken, stenmurar, solitärträd eller småvatten. Det innebär att en generellt skyddad biotop eller ett landskapselement som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet, också kan vara ett grundvillkorselement. Om en sådan struktur är skadad eller borttagen, kan Jordbruksverkets dokumentation över att grundvillkorselementet har funnits, vara en bra bevisning att ta med i en eventuell åtalsanmälan.
Grön infrastruktur handlar om att olika livsmiljöer av tillräckligt god kvalitet måste finnas i tillräckligt stor mängd och tillräckligt nära varandra för att ekosystem ska kunna fortsätta att fungera. Hänger naturen ihop, kan djur och växter förflytta sig och spridas i landskapet, vilket stärker den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för att vi människor ska kunna ta del av naturens nyttor, till exempel pollinering som är viktigt för matproduktion. Till hjälp i tillsynen kan de värdetrakter för odlingslandskapet som omfattar olika typer av gräsmarker, huvudsakligen naturbetesmarker och slåtterängar vara till stöd för att bedöma om ett landskapselement eller biotop som skadats eller tagits bort har haft ett högt värde i landskapet.
Kartskikt för värdetrakter i länsstyrelsernas webGis (Geodatakatalogen)
Via sökverktyget Artsök kan du i webbGIS söka efter artdata från Artportalen och andra datakällor som är kopplade till SLU Artdatabanken. Detta kan vara ett stöd i tillsynen för att bedöma om en stor skada har skett på arter eller populationer, exempelvis när en livsmiljö i jordbrukslandskapet har tagits bort. Artsök ger dig möjlighet att smidigt arbeta med aktuella uppgifter om artfynd i din egen GIS-miljö, som ArcGIS Pro och länsstyrelsernas WebbGIS.
För att söka med Artsök behöver du skaffa dig ett användarkonto i Artportalen. Du kan också få bra information om en art, vilka hot den står inför och vilka fyndplatser som finns i ditt län på Artfakta.se.
I Sverige genomförs både nationell och regional miljöövervakning. Den data som samlas in ger en överblick över biotoper, markanvändning, naturvärden och landskapets struktur, i alla naturtyper i hela landet. Datan kan inte användas i enskilda tillsynsärenden, men kan vara till hjälp för att följa förändringar och samband i landskapet över tid.
All data från den regionala miljöövervakningen som flera länsstyrelser genomför tillsammans med SLU samlas i databasen REMIIL. Sedan 2009 inventeras livsmiljöer som är viktiga för vilda växter och djur och hur de utvecklas över tiden. I REMIIL hittar du information om småbiotopernas antal, kvalitet och mångfald samt var i landskapet de ligger. Här finns också information om olika gräsmarkstyper, som är viktiga som livsmiljöer för många arter och för att binda samman landskapets värdekärnor. Den nationella datan samlas i projektet NILS.
Program Jordbrukslandskap (slu.se)
Regional miljöövervakning (regionalmiljoovervakning.se)
Regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och våtmarker (Remiil) (slu.se)
Miljösamverkan Sverige har skapat ett geografiskt prioriteringsunderlag för tillsyn av biotoper och landskapselement i jordbrukslandskapet. Det geografiska prioriteringsunderlaget ska tillsammans med den nationella tillsynsvägledningen hjälpa varje enskild tillsynsmyndighet att planera och genomföra en riskbaserad tillsyn, som kan bidra till minskad förlust av livsmiljöer och arters spridningsvägar i jordbrukslandskapet.
Geografiskt prioriteringsunderlag för tillsyn av natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet (pdf)
På Naturvårdsverket finns bra stöd för arbetet med skyddad natur och olika typer av skyddsformer.
Vägledningar om skyddad natur, Naturvårdsverket
På Jordbruksverkets webbplats finns bra stöd för arbetet med de hänsyn som ska tas till natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet. Här finns också en stor mängd informationsmaterial kring nyttan av att bevara landskapselement och ängs- och betesmarker i jordbrukslandskapet för att gynna vilda pollinatörer.
Biologisk mångfald i natur- och kulturmiljöer (Jordbruksverket.se)
I Miljöbalken (12 kap.) beskrivs att hänsyn till natur- och kulturvärden ska tas vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning i jordbruket, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och växtlivet. Vilka värden som ska skyddas och de dispenser som krävs specificeras i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket.
Vägledning till Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2020:2)
Tillsynsvägledning: Tillsyn i jordbrukslandskapet (naturvardsverket.se)
Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket (Riksdagen)
Tillsynsmyndigheten har ett stort utredningsansvar. Tillsynsmyndigheten behöver kunna bevisa att det finns grund för att fatta ett beslut om föreläggande gentemot en enskild. Det här bygger på den förvaltningsrättsliga ”principen om myndighetens utredningsansvar, det vill säga principen att myndigheten ska tillse att ett ärende blir så utrett som dess beskaffenhet kräver”. Det är bland annat JO som genom sina beslut uttalat denna princip.
Myndighetens utredningsansvar är särskilt starkt om det är fråga om skyddsvärda allmänna intressen, till exempel strandskydd. Myndigheternas utredningsansvar kan dock variera beroende på hur ärenden uppkommer. Huvudansvaret för utredningen är utan tvivel på myndigheten när myndigheten själv vidtar åtgärder i det allmännas intresse. Det kan exempelvis handla om ingripande mot olovligt byggande. Om det däremot är fråga om ärenden initierade av en enskild, exempelvis en ansökan om dispens, då är inte myndighetens utredningsansvar lika tydligt. Den enskilde får ett större ansvar att inhämta underlag och komplettera till myndigheten så att det går att fatta ett väl grundat beslut. Myndigheten har dock ett ansvar att vägleda den enskilde i vilket underlag som behövs för att en prövning ska vara möjlig.
Det är alltså fråga om ett glidande utredningsansvar. Ytterligheterna på en sådan skala ligger i ett tillsynsärende som gäller ett allmänt intresse och som initierats av myndigheten till en ansökan om dispens där den enskilde vill uppnå ett positivt beslut.
I utredningen ingår att ta reda på när tillsynsobjektet utförts eller när en förbjuden åtgärd skett. Har objektet utförts eller åtgärden skett innan det fanns lagbestämmelser, går det inte fortsätta tillsynsärendet. Det går alltså inte att agera retroaktivt med tillsyn. Strandskyddslagstiftningen har ändrat sig flera gånger och där kan det vara särskilt svårt att avgöra om ett objekt eller en åtgärd varit förbjuden när det utfördes. Läs gärna mer i vår guide om strandskyddets historia:
