Utredning

Jämförelseserier av flygfoton kan vara användbara för att visa på överträdelser. Det kan exempelvis handla om biotopskydd som har försvunnit, bryggor som har tillkommit inom strandskydd med mera. Att använda flera årgångar av flygfoton kan ringa in när en överträdelse har skett i tid. På flygfoton kan också omfattningen av överträdelsen bli tydlig. Mätningar och jämförelser på flygfoton kan utgöra grunden för hur föreläggandet ska skrivas. 

Ibland köper länsstyrelsen in serier av flygfoton som kan vara användbara i tillsynen. Dessa sparas oftast på lokala arkivytor. Förutom de foton som myndigheterna själva har tillgång till finns användbara flygfoton och äldre kartor i webbtjänsten www.kartbild.com. Där finns allt från historiska kartor, flygfoton från 1960- och 70-talen till mer moderna satellit och höjddata. Där kan jämförelser göras mellan ett historiskt och ett nutida kartunderlag.

Exempel på användning av flygfoton (PDF)

Ortofoton är en kombination av geometriskt korrigerade flygbilder som sätts ihop, för att skapa en skalriktig avbildning av marken. Att jämföra ortofoton från olika år i webGIS kan vara användbara för att visa på överträdelser. Det kan exempelvis handla om biotopskydd eller landskapselement som har försvunnit, bryggor som har tillkommit inom strandskydd med mera. Genom att jämföra flera årgångar av ortofoton kan vi ringa in när en överträdelse har skett i tid. På ortofoton kan också omfattningen av överträdelsen bli tydlig.

Mätningar och jämförelser på ortofoton kan utgöra grunden för hur föreläggandet ska skrivas. I Geodatakatalogen eller Planeringskatalogen kan du hitta både internt och externt underlag som kan användas i tillsynen.

Hos myndigheterna finns ibland äldre bildserier från till exempel slutet av 1970-talet eller början av 1980-talet. De är användbara framför allt för att visa på ”ursprungsläget” inom strandskyddat område. Det händer ofta att det uppges att ”bryggan har alltid funnits här”. Om det finns möjlighet kan det vara lämpligt att kontrollera dessa uppgifter mot en äldre bildserie. I det fallet att de berördas uppgifter inte stämmer med bildserien ska länsstyrelsen visa bilden för de berörda innan ett beslut fattas med stöd av bilden.

Den ekonomiska kartan är ett exempel på en äldre karta som ibland kan vara ett bra underlag att gå tillbaka till för att förstå vad som hänt på platsen. Ett exempel kan vara igenlagda biotopskyddade diken. Den första frågan att ställa sig är om det som tagits bort överhuvudtaget är biotopskyddade miljöer. Ett dike ska vara vattenförande eller hålla fuktig markyta åtminstone större delen av året för att vara skyddat. Den ekonomiska kartan kan ibland ge vägledning om hur beständiga dikena har varit över tid och i så fall om det är troligt att de varit biotopskyddade.

Det finns en funktion i Google Maps som kallas för Street View. Den funktionen kan i vissa fall vara användbar för att konstatera och bevisa överträdelse. Det är användbart när något har hänt i närheten av större vägar, där Google-fotografering från vägen har gjorts. En förutsättning för att funktionen ska kunna användas som bevis på att en olovlig åtgärd, är att Google-fotograferingen gjorts innan överträdelsen gjordes. Om du tror att du kan ha användning för den här funktionen, spara ner en skärmdump från Google Street View. Notera fotodatum i skärmdumpen.

​Länsstyrelsen har avtal med Lantmäteriet om tillgång till information i fastighetsregistret. Alla länsstyrelsemedarbetare kan söka i registret och det kostar inget. Ingen inloggning behövs.

Fastighetsdatasök (FDS)

Fastighetsinformation kan du söka via WebbGIS och ArcGIS, men du kan också söka direkt i Lantmäteriets system. ​Att söka i Lantmäteriets fastighetsregister kan vara användbart. Av själva registerutdraget går det att få uppgifter om:

• fastighetsägare och dess aktuella adress,
• när fastigheten bildats,
• tidigare fastighetsregleringar,
• om det finns servitut,
• om fastighetsägaren har del i samfällighet.

Det går att beställa ut fastighetens akt för en tidigare reglering via Lantmäteriets arkivsök (särskild inloggningsbehörighet kan beställas hos Lantmäteriet). I akten finns ofta användbar information om vilka överväganden som gjorts i samband med fastighetsreglering, till exempel vilken hänsyn som tagits till strandskyddet. I akten finns också en fastighetskarta som kan ge uppgifter om fastighetens gränser och hur det såg ut på fastigheten vid dess bildande.

I Jordbruksverkets databas TUVA finns resultatet av ängs- och betesmarksinventeringen som har pågått sedan 2002 och omfattar nästan 85 000 ängs- och betesmarker och drygt 340 000 hektar. Du kan se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där.

Databasen TUVA

I databasen kan du söka på arter, marktyper, kulturlämningar och mycket mer. Du kan också söka direkt i kartan för att se var det finns ängar och betesmarker i din närmiljö.

Varje mark har en objektsrapport där det nu i den nya versionen också är möjligt att jämföra inventeringsresultat mellan olika inventeringstillfällen på samma mark och se förändringar över tid. I objektsrapporterna kan det finnas bra beskrivningar kring vilka typer av biotoper som finns på den inveterade ytan. Ibland är det också angivet längd eller storlek på dessa.

Basen är Jordbruksverkets geodatabas med information om all jordbruksmark i Sverige som är stödberättigande enligt EU:s definitioner. Syftet med blockdatabasen är att vara ett stöd i Jordbruksverkets handläggning av stödärenden gentemot lantbrukare, men informationen kan också vara användbar som ett tillsynsverktyg. Genom att studera förändringar i blockstukturer och jordbrukarnas ansökningar mellan år, så går det att se när förändringar eller borttagande har gjorts av biotoper eller landskapselement i jordbrukslandskapet.

Permanenta eller tillfälliga inloggningsuppgifter till Basen får du via ansvarig för jordbrukarstöden på din länsstyrelse. I Basen syns också Grundvillkorselement (fd. Tvärvillorselement), detta är element i slättbygd som är dokumenterade av Jordbruksverket och som inte får ta bort eller skadas. Dessa landskapselement kan exempelvis vara diken, stenmurar, solitärträd eller småvatten. Det innebär att en generellt skyddad biotop eller ett landskapselement som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet, också kan vara ett grundvillkorselement. Om en sådan struktur är skadad eller borttagen, kan Jordbruksverkets dokumentation över att grundvillkorselementet har funnits, vara en bra bevisning att ta med i en eventuell åtalsanmälan.

Grön infrastruktur handlar om att olika livsmiljöer av tillräckligt god kvalitet måste finnas i tillräckligt stor mängd och tillräckligt nära varandra för att ekosystem ska kunna fortsätta att fungera. Hänger naturen ihop, kan djur och växter förflytta sig och spridas i landskapet, vilket stärker den biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för att vi människor ska kunna ta del av naturens nyttor, till exempel pollinering som är viktigt för matproduktion. Till hjälp i tillsynen kan de värdetrakter för odlingslandskapet som omfattar olika typer av gräsmarker, huvudsakligen naturbetesmarker och slåtterängar vara till stöd för att bedöma om ett landskapselement eller biotop som skadats eller tagits bort har haft ett högt värde i landskapet.

Kartskikt för värdetrakter i länsstyrelsernas webGis (Geodatakatalogen)

Via sökverktyget Artsök kan du i webbGIS söka efter artdata från Artportalen och andra datakällor som är kopplade till SLU Artdatabanken. Detta kan vara ett stöd i tillsynen för att bedöma om en stor skada har skett på arter eller populationer, exempelvis när en livsmiljö i jordbrukslandskapet har tagits bort. Artsök ger dig möjlighet att smidigt arbeta med aktuella uppgifter om artfynd i din egen GIS-miljö, som ArcGIS Pro och länsstyrelsernas WebbGIS.

För att söka med Artsök behöver du skaffa dig ett användarkonto i Artportalen. Du kan också få bra information om en art, vilka hot den står inför och vilka fyndplatser som finns i ditt län på Artfakta.se.

Artbestämning – Artfakta från SLU Artdatabanken

I Sverige genomförs både nationell och regional miljöövervakning. Den data som samlas in ger en överblick över biotoper, markanvändning, naturvärden och landskapets struktur, i alla naturtyper i hela landet. Datan kan inte användas i enskilda tillsynsärenden, men kan vara till hjälp för att följa förändringar och samband i landskapet över tid.

All data från den regionala miljöövervakningen som flera länsstyrelser genomför tillsammans med SLU samlas i databasen REMIIL. Sedan 2009 inventeras livsmiljöer som är viktiga för vilda växter och djur och hur de utvecklas över tiden. I REMIIL hittar du information om småbiotopernas antal, kvalitet och mångfald samt var i landskapet de ligger. Här finns också information om olika gräsmarkstyper, som är viktiga som livsmiljöer för många arter och för att binda samman landskapets värdekärnor. Den nationella datan samlas i projektet NILS.

NILS (slu.se)

Program Jordbrukslandskap (slu.se)

Regional miljöövervakning (regionalmiljoovervakning.se)

Regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och våtmarker (Remiil) (slu.se)

Datavärdskap Naturdata: LandskapsAnalys (slu.se)

Datavärdskap Naturdata: Landskap (slu.se)