Miljösamverkan Sveriges logotyp
Kontakta oss
Miljösamverkan Sveriges logga
Anmälan och tillsyn av vattenuttag

Egeninitierad tillsyn

Den händelsestyrda tillsynen är svår att förutspå, överblicka och planera. Genom att i möjligaste mån styra om från händelsestyrd till egeninitierad tillsyn förenklas planeringen vilket gör det lättare att avsätta resurser för tillsynen. Med egeninitierad tillsyn är det också lättare prioritera de verksamheter och områden där tillsynen bedöms medföra störst miljönytta. Tillsynen av vattenuttag bör i hög grad vara målstyrd vilket ger större miljönytta jämfört med insatsens storlek. Tillsynen kan då ske utifrån de förutsättningar som råder inom respektive län där exempelvis antalet uttag och dess geografiska position och storlek inverkar på behovet av tillsyn. Tillsynen kan även prioriteras till områden som utpekats som särskilt värdefulla.

Behovsutredning

Ett sätt att prioritera tillsynen är att först genomföra en behovsutredning. Inom en behovsutredning redogörs för vilka områden som kräver tillsyn för att främja miljön och en hållbar utveckling. Från behovsutredningen kan tillsynsbehovet fastställas. Vid behovsutredningen identifieras vilka verksamheter som har tillstånd för vattenuttag. Behovsutredningen behöver inte vara en systematisk analys men ska framförallt bygga på vissa kriterier, exempelvis bör problemområden och verksamheter med tillsynsbehov identifieras och sedan bör de tillsynsmetoder som ger störst nytta kunna identifieras. Exempel på områden och vattendrag som kan prioriteras vid tillsynen är sådana som:

  • har utpekats som särskilt värdefulla
  • är betydande för uppfyllelse av miljömålen
  • omfattas av skydd såsom Natura-2000 eller andra särskilda bestämmelser
  • berörs av andra åtgärder som genomförs inom åtgärdsprogram
  • bedöms vara i stort behov av åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormerna
  • används för dricksvattenförsörjning
  • har återkommande vattenbrist
  • utgörs av lantbruksfastigheter över en viss storlek inom ett helt avrinningsområde
  • har risk för vattenbrist, där behovet av vattenuttag kan antas vara högt men möjligheten för uttag bedömts som låg.

Ett sätt att utreda behovet av tillsynen är att använda sig av Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning.

Inventering av befintliga vattenuttag

Inventering behöver utföras för att få kännedom om befintliga vattenuttag. Inventeringen kan genomföras på olika sätt bland annat genom att:

  • Identifiera och lokalisera verksamheter som rimligtvis behöver använda vatten, till exempel miljöfarliga verksamheter, lantbruk med mera. Detta behöver oftast genomföras tvärsektoriellt där vattenhandläggare tillsammans med handläggare som bedriver tillsyn inom exempelvis industri, djurskydd och livsmedel måste samarbeta.
  • SGU med flera har under 2020 sammanställt en lista med potentiella datakällor för vattenuttag med syftet att underlätta tillsynsmyndigheternas arbete med att inventera och lokalisera vattenuttag. Användbarheten hos de olika datakällorna har bedömts av länsstyrelserna. Datakällor för vattenuttag, Sveriges geologiska undersökning 2020 (pdf). 
  • Notera vattenuttag vid olika fysiska inventeringar, exempelvis vid fältinventering av vattenuttag eller i samband med biotopkartering.

Nedan följer några exempel på inventeringar som olika länsstyrelser har genomfört:

  • Sammanställning av vattenuttag inom miljöfarlig verksamhet.
  • Sammanställning av vattenuttag för snötillverkning.
  • Lista med vattentäkter från mark- och miljödomstolen som sammanställts från MMD-GIS.
  • Inventering av kommunala dricksvattenuttag.
  • Planerade tillsynsbesök inom lantbruk.
  • Notering av vattenuttag vid biotopkartering.
  • Inventering över kända vattenuttag (främst uttag för dricksvattenproduktion och bevattning).
  • Inventering i samband med framtagande/uppdatering av vattenförsörjningsplanen.

Inventering i fält

Vid eventuell inventering i fält behöver lokalisering av påfunna vattenuttag noteras för att i efterhand kunna avgöra på vilken fastighet och från vilket vattenområde som uttagen genomförs. Vattenuttagen bör även dokumenteras med bilder och anteckningar inför senare ärendehantering. 

Vid inventering av vattenuttag i fält, dokumentera följande uppgifter för senare ärendehantering:

  • Anteckna datum, deltagare, fastighetsbeteckning och eventuellt block-ID (vid jordbruksbevattning).
  • Fråga om möjligt verksamhetsutövare/markägare hur mycket vatten som bortletts, när och i vilket syfte.
  • Anteckna från vilken vattenförekomst, vilket vattendrag eller vattenområde som uttaget skett. Försök uppskatta flödet och vattennivån, uttag som sker vid låga vattennivåer omfattas vanligtvis inte av undantagsbestämmelsen.
  • Notera med vilken utrustning som uttaget genomförts. Dokumentera total uttagsmängd ifall utrustningen för uttaget har summerande vattenmätare.
  • Filma uttaget om vattenbortledning sker vid tillsynsbesöket. Filmen kan sedan vara betydelsefull vid oenigheter om när uttag genomförts.
  • Kontrollera iakttagelser i fält mot flygfoton, exempelvis kan utplacerad bevattningsutrustning framgå på tidigare ortofoton.
  • Undersök i vilket syfte som vatten bortleds, lokalisera exempelvis vilka områden som bevattnas eller om uttaget är till för kreatur eller för processvatten.
  • Markera på karta eller rita en situationsplan med kontrollerade objekt inritade. Fotografera utrustning och området från olika håll och vinklar.

Begäran om uppgifter

Tillsynsmyndigheten kan med stöd av 26 kap. 9 och 21 §§ miljöbalken begära in uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Från handlingar som har begärts in av verksamhetsutövaren samt av eventuellt inhämtade uppgifter i fält bör det vara möjligt att bedöma uttagets påverkan. För vidare instruktion om ärendehandläggning av tillsynsärenden, se Miljösamverkan Sveriges handläggarstöd för tillsyn av vattenverksamhet.

Exempel på frågeställningar och uppgifter som kan vara relevanta att begära in från verksamhetsutövaren om deras vattenuttag är:

  • Är du ansvarig för uttaget? Om inte, vem är i så fall ansvarig?
  • I vilket syfte bortleder du/ni vatten?
  • Är uttaget tidigare anmält till länsstyrelsen eller tillståndsprövat i mark- och miljödomstol? Ange i så fall ärendenummer eller målnummer.
  • Har ni mätt volymen och dokumenterat (journalfört) vattenuttaget? Exempelvis, volymen vatten som bortleds per tidsenhet (timme, dygn, månad eller år)?
  • Vilken egenkontroll genomförs enligt 26 kap 19 § miljöbalken för vattenuttaget? Bifoga eventuellt kontrollprogram som ligger till grund för egenkontrollen av verksamheten.
  • Om journalföring ej har genomförts, hur mycket vatten uppskattar ni att ni tar ut/har tagit ut per tidsenhet (timme, dygn, månad eller år)?
  • När på året tar ni ut vatten/har ni tagit ut vatten? Året runt? Säsongsvis?
  • Hur länge har uttaget pågått? Flera år? En säsong?
  • Från vilket vattenområde (vattendrag eller sjö) tar ni ut/har ni tagit ut vatten? Vänligen rita ut var vattenuttaget genomförs på en karta eller ange koordinater. Beskriv vattenområdet (exempelvis bredd på vattendrag, flöde eller liknande uppgifter).
  • Hur bedömer ni tillgången av uttagbart vatten från ovan nämnt vattendrag under senaste sommaren? Vilket underlag använder ni för denna bedömning?
  • Om vattnet används/använts till bevattning, ange även gärna för vilka grödor samt bevattnad areal.
  • Information angående er vattenbrunn; läge, typ, djup och vattennivåer senaste tiden (förslagsvis senaste 12 månaderna).
  • Hur bedömer ni tillgången av uttagbart vatten från er grundvattenbrunn? Hur påverkar vattenuttaget grundvattenförhållandena i området?

Vid hantering av ärenden där det kan vara svårt att bedöma uttagets påverkan kan det vara lämpligt att besöka området och platsen där vattenuttaget utförs. Fältbesöket bör aviseras i förväg till fastighetsägaren och/eller verksamhetsutövaren.