Meny
Meny
I samband med fältbesöket uppstår troligen många frågor för dig i rollen som tillsynsmyndighet. För att få svar är det lämpligt att begära in en skriftlig förklaring från den som är ansvarig.
Det här bör din begäran innehålla:
En begäran om förklaring kan naturligtvis skickas innan fältbesöket om det finns så mycket uppgifter att det är möjligt att ställa frågor till berörd person redan då.
I det fall länsstyrelsen vid fältbesöket träffat den berörde, fått en förklaring på plats och gjort en tjänsteanteckning, är det inte nödvändigt att skicka en begäran. Det är dock lämpligt att den berörde i efterhand får läsa igenom tjänsteanteckningen och möjlighet att ge synpunkter på om informationen i anteckningen är korrekt. Det kan exempelvis ske genom att tjänsteanteckningen bifogas i ett förslag till beslut om rättelse.
Om det är oklart vem som begått en överträdelse kan begäran om förklaring ställas till fastighetsägaren.
Vid brister i underhållet av en markavvattningsanläggning är det en intern fråga för samfälligheten tills effekter påverkar någon utanför sakägarkretsen.
En ägare till en vattenanläggning ansvarar själv för underhållet men det kan överlåtas till en annan rättighetshavare.
Flottningsleder kan sakna ägare och kan behöva avlysas av mark- och miljödomstolen.
För övergivna dammar och när ägaren trätt i likvidation eller gått i konkurs kan det vara svårt att hitta en ansvarig ägare.
Handboken för vattenverksamheter har på sida 98 en tabell tagen ur en rapport från Naturvårdsverket. Tabellen visar en sammanfattning över vem som är underhållsansvarig.
Havs- och vattenmyndighetens handbok om Vattenverksamheter (PDF)
Du ska begära förklaring, eller kommunicera på något annat tydligt och klargörande sätt, för att ditt tillsynsärende i förlängningen ska bli rättssäkert och snabbt hanterat. Begäran kan göras i form av ett föreläggande men i de flesta fall räcker det med ett meddelande/ underrättelse.
Förvaltningslagen styr att handläggningen ska vara enkel, snabb och kostnadseffektiv. Handläggningen ska dock vara skriftlig. En tidig och klargörande kommunicering med den berörde bidrar till detta. Då undviker vi att missförstånd eller felaktigheter orsakar onödig myndighetsutövning, till exempel onödiga överklaganden.
Det viktigaste, som du måste reda ut tidigt, är om det krävs tillsyn av vattenverksamhet. Du behöver komma fram till att det verkligen handlar om en överträdelse, och i så fall av just miljöbalken. Gäller det enbart klagomål om skada på enskilt intresse bör du begära att få klagomålet skriftligt för att det ska vara tydligt vad som ska utredas.
Erfarenhetsmässigt kan konstateras att många tillsynsärenden sällan är som de inledningsvis verkar. Den som ringer in ett tips eller klagomål har ofta en tendens att överdriva skadorna eller så missförstår handläggaren vad som har inträffat. Det kan därför vara praktiskt att så tidigt som möjligt i ärendet söka kontakt med den som är berörd, antingen skriftligen, via telefon eller vid fältbesök, för att få dennes uppgifter om vad som har inträffat.
Det kan också vara en överträdelse av annan lagstiftning eller en annan del av miljöbalken. Kontrollera att rätt myndighet har ärendet. Om inte ska du överlämna uppgifterna till rätt myndighet. Beslut är ogiltiga om de tagits av fel myndighet. Vid en vattenvattenverksamhet kan det dock komma klagomål på annat än arbetet i vatten, exempelvis att det bullrar från verksamheten. När det hör ihop med och kommer från vattenverksamhet är det samma tillsynsmyndighet.
Tillsynsmyndigheten kan överlåta tillsynen även för ett enskilt objekt (Miljötillsynsförordning 1 kap. 18-20 §§), men vid uppkomna störningar och klagomål, om exempelvis buller eller föroreningar, kan samverkan med andra myndigheter ofta vara tillräckligt.
Det händer att fel adressat pekas ut som den som utförde den förbjudna åtgärden. Adressat behöver därför klaras ut tidigt. Om det inte är rätt adressat gäller inte föreläggandet. Föreläggandet ska riktas till den som har faktisk och rättslig möjlighet att uppfylla kraven. Det vanligaste är att det är fastighetsägaren man ska vända sig till med beslutet. Om det är okänt vem som är verksamhetsutövare föreläggs fastighetsägaren.
Om en entreprenör har anlitats av en fastighetsägare för att utföra den olovliga åtgärden, så är det ändå fastighetsägaren som ska får föreläggandet eller förbudet. Detsamma gäller för brottsanmälan, det är fastighetsägaren som normalt ska anges som den misstänkta gärningsmannen. Om fastighetsägaren inte är företagare finns dock möjlighet att entreprenören är den som är ansvarig eller om entreprenören på egen hand förändrat det ursprungliga uppdraget från fastighetsägaren.
Ibland kan det vara så att någon annan har tillgång till ett mark- och vattenområde än just markägaren. Det kan vara en arrendator eller någon annan som har fått lov att ha anläggningar på platsen. Om denna arrendator eller annan person gör en olovlig åtgärd, så ska föreläggandet riktas till den personen. Det är alltså den person som har rådighet över den olovliga åtgärden som föreläggs. Även i detta fall är det personen med rådighet som ska anges som gärningsmannen i en eventuell brottsanmälan.
En annan vanlig situation är att en olovlig åtgärd har utförts av en tidigare fastighetsägare eller rättighetshavare/arrendator. Då kan föreläggandet riktas till den nya ägaren, alltså den med nuvarande personen med rådighet. Det kan göras med stöd av 26 kap. 12 § miljöbalken. Men observera att det ska vara skäligt. Vad som anses vara skäligt får avgöras från fall till fall. Ett exempel på när man inte kan gå vidare med ett föreläggande kan vara när det gått väldigt lång tid sedan den olovliga åtgärden utfördes och att den samtidigt är av mindre skada. I det här fallet ska dock inte den person med rådighet utpekas som gärningsman i en eventuell brottsanmälan.
Ibland har det skett en olovlig åtgärd på en samfälld mark eller i en samfällighet för markavvattning, bevattning eller vattenreglering. Då måste man utreda om samfälligheten ligger bakom åtgärden eller om det är någon enskild medlem i samfälligheten som är ansvarig. Om samfälligheten är ansvarig ska föreläggandet riktas mot den juridiska personen samfälligheten och organisationsnummer ska anges istället för personnummer. Om en enskild person är ansvarig hanteras det på samma sätt som om det vore en rättighetshavare/arrendator.
Handboken för vattenverksamheter har på sida 98 en tabell tagen ur en rapport från Naturvårdsverket. Tabellen visar en sammanfattning över vem som är underhållsansvarig.
Den berörde har enligt förvaltningslagen rätt att få ta del av uppgifter som hen inte själv har lämnat till myndigheten samt få möjlighet att yttra sig innan ett ärende avgörs. Kanske viktigast av allt är kommuniceringen för den enskildes förtroende för tillsynsmyndigheten. Den berörde har rätt att få tidig, tydlig och rättssäker information om ärendet. Den som beslutet riktar sig till, ska ha fått möjlighet att yttra sig sist.