Start › Vatten › Tillsyn av vattenverksamhet › Beslut
Med ett beslut om föreläggande kan tillsynsmyndigheten få till rättelse i naturen. För att stoppa en pågående verksamhet kan ett förbud vara ett alternativ. Ett skriftligt beslut förtydligar för den berörda vad det är som ska göras. Det är också ett beslut som kan överklagas så att den berörda behandlas med rättssäkerhet. Andra sorters beslut kan också bli aktuella.
Detta gäller för beslut:
Ett föreläggande ska innehålla följande:
Handläggningen av förelägganden ska ske enligt förvaltningslagen. Det innebär bland annat att berörd person har rätt att få ta del av uppgifter som tillförts ärendet utifrån. Ärendet får inte avgöras innan berörd person har fått möjlighet att yttra sig.
Tillsynsmyndigheten kan bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas (26 kap. 26 § i miljöbalken). Ärendet avslutas i och med beslut om föreläggande.
Länsstyrelsen med flera myndigheter kan ansöka om återkallelse av ett tillstånd hos Mark- och miljödomstolen (enligt 24 kap 11 § miljöbalken). Mark- och miljödomstolen kan även återkalla rätten att ha kvar vattenanläggningen.
Om föreläggandet handlar om att exempelvis en brygga, damm eller utfyllnad i vatten ska tas bort, kan själva återställandet vara en form av anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Då är det rimligt att föreläggandet formuleras så att de villkor som skulle ha ställts i ett beslut om vattenverksamhet ställs i föreläggandet om att återställa platsen, se domar i Mark- och miljööverdomstolen i mål M 2893-10 och 12075-17.
Det kan till exempel handla om att:
Åtgärderna kan inte omfattas av undantaget i 11 kap. 12 § miljöbalken eftersom ett föreläggande behövs. Det måste dock finnas en påverkan på allmänna eller enskilda intressen av vattenverksamheten.
När olika delar av miljöbalken är berörda av samma åtgärd ska tillsynsmyndigheterna samordna tillsynen (1 kap. 17 § miljötillsynsförordningen). Den myndighet som har den skarpaste lagstiftningen bör gå före och driva sitt ärende. Exempelvis bör länsstyrelsen avvakta med föreläggande om vattenverksamhet om det råder strandskydd och en kommun har ett motsvarande tillsynsärende för samma händelse. Om en länsstyrelse eller kommun har flera ärenden bör alla väsentliga delar ingå i ett föreläggande som då kan ta upp exempelvis både strandskydd och vattenmiljön. När det är en tillsynsmyndighet (länsstyrelsen eller kommun) bör det räcka med en polisanmälan med upplysning om de olika lagstiftningar som är berörda.
Om föreläggandet handlar om att en utfyllnad i vatten ska tas bort eller om ett dike ska återfyllas, kan själva återställandet kräva tillstånd enligt bestämmelser för biotopskydd, strandskydd eller ett naturreservat med mera. Då får tillsynsärendet avvakta prövningen. Även om åtgärderna om rättelse har tagits fram i ett parallellt ärende om tillsyn av skyddad natur bör tillsynsmyndigheten därför kontrollera om det även behövs någon dispens eller tillstånd för åtgärderna som omfattas av föreläggandet när det är åtgärder som ska ske inom ett skyddat område.
Tänk på att grundvatten kan stiga på ett skadligt sätt vid upphörande av bortledande av grundvatten. Det kan vara tillståndspliktigt att upphöra med att leda bort grundvatten till exempel om det kan uppstå skador på byggnader (11 kap. 22 § miljöbalken).
För att föreläggandet ska gälla är det viktigt att det är ställt till rätt adressat. Föreläggandet ska inte riktas till ett ombud, utan till verksamhetsutövaren eller den berörde personen.
Föreläggandet ska riktas till den som har faktisk och rättslig möjlighet att uppfylla kraven. Det är antingen en fysisk eller juridisk person. En fysisk person ansvarar personligen.
En fysisk person kan vara ansvarig både som privatperson eller inom yrket, till exempel enskild firma. Även om det är en firma ska adressaten vara den fysiska personen.
En juridisk person ansvarar enligt särskilda regler som gäller för den juridiska formen för den aktuella verksamheten. Till exempel ett bolag, stiftelse, ideell förening, dödsbo, konkursbo. Här blir det viktigt att kontrollera vem som är firmatecknare då det endast är firmatecknaren som är behörig att underteckna till exempel delgivningskvitto och yttranden.
Om en tidigare ägare av en fastighet (eller tidigare tomträttshavare) har förelagts att rätta till en skada eller olägenhet som uppstått vid deras användning av en fastighet, anläggning eller anordning på annans mark, kan en tillsynsmyndighet ge ett sådant föreläggande mot en ny ägare eller tomträttshavare, om det är skäligt (26 kap. 12 § miljöbalken).
Tillsynsmyndigheten kan anmäla ett föreläggande eller förbud till Lantmäteriets fastighetsinskrivning (enligt 26 kap. 15 § miljöbalken). Det kan vara bra i fall en överlåtelse sker av fastigheten till en ny ägare, trots att bristen kvarstår.
Information om den nationella planen för miljöanpassning av vattenkraft (NAP) finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften, Havs- och vattenmyndigheten
Det är inte helt ovanligt att skadade biotopskydd också är skadade fornlämningar. Det gäller särskilt åkerholmar och odlingsrösen, som ibland är kända fornlämningar. Det kan även inträffa när olika otillåtna anläggningsåtgärder utförs inom strandskydd och naturreservat. När det har inträffat är det viktigt med en kontinuerlig kommunikation med arkeologisk expertis på Länsstyrelsen om vilka tillsynsåtgärder som ska vidtas ur kulturmiljösynpunkt. Ärendet kan behöva brottsanmälas även med hänvisning till kulturmiljölagen. Återställningsarbete kan behöva ske under överinseende av arkeologisk sakkunnig alternativt att föreläggandet om rättelse anpassas så att inte fornlämningen utsätts för ytterligare risk för skada.
På miljosamverkansverige.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”